När man bor trångt och mörkt och junivädret låtsas att det är mars (läste i tidningen att det var varmare på julafton än igår, wtf vädret?!) undrar man varför man inte alltid kan få vakna till den här utsikten med strand hav och palm.
Här bodde vi tillsammans med gathundarna (Melani apartments hette stället, det rekommenderas, ligger i utkanten av Chania). De kom ner och drack vid floden som rann ut på stranden. Den floden var ett äventyr att korsa, kall och stark ström, för att komma till bästa delen av stranden.
Närmsta grannen förutom havet.
Kreta är finfint i maj. Lagom varmt, inte så många turister, och lummigare än senare på sommaren när allt är sönderbränt.
Det låg fortfarande snö på bergen.
De här lila träden (och apelsinträdet såklart!) tyckte jag var himla fina.
Kanske var de Kretas motsvarighet till syrén, de började blomma över i slutet av maj.
Hotellägaren var slapp och gullig. Ena dagen delade han ut väldoftande blommor till alla kvinnliga gäster, nästa dag var det männens tur.
Dieten bestod mestadels av tomater, feta och oliver. Lite öl slank också ner.
Och frukt och grekisk yoghurt till frukost.
Dagarna ägnades åt att sola, bada, läsa och vila i skuggan.
Och på kvällarna promenerade vi till hamnen bredvid.
Bra semestersällskap hade jag också.
Om man åker till Kreta och har möjlighet att besöka Chania ska man absolut göra det. Där finns en superfin hamn med mysiga gränder bakom i den gamla staden (och massa turistbutiker och hippieklädbutiker och några fina butiker med lokalt hantverk, där hittade vi blå handdrejade skålar till studentpresent till lillasyster).
Och en gammal fin fyr. Det här fotot får mig att tänka på finaste muminboken Pappan och havet. Och hemtentan jag skrev om den (tolkad som kritik av kärnfamiljen, äktenskapet och en skildring av manlighet i kris) på tåget hem från Skövde och två timmar innan vi skulle till flygbussen. Det var synd att det blev så slarvigt på en sån fin kurs, Mumin med mera, 7,5 hp. Bästa högskolekursen ever!
Fatta att ha en vinodling till tak på sin veranda.
Och en tuff turkos moppe att tuffa runt på.
Och vågor att hoppa i varje dag.
Det känns som att föräldrarna har uppfostrat/manipulerat/lurat mig till att älska Kreta. Hoppas jag kommer tillbaka dit snart. Skulle vilja se hur det är där i september. Turistlågsäsong och inte så varmt att man blir alldeles däst är bästa solsemestertiden tycker jag.
No comments:
Post a Comment